Grovfodrets hygien prio ett

Grovfodret utgör grunden för hästens foderstat och är en av de viktigaste faktorerna för hästens välmående.
Därför är det mycket viktigt att varje dag granska grovfodrets kvalité med hjälp av din ögon och näsa för att avgöra kvalitén på det. Använder du plastat grovfoder ska du alltid ta av plasten för att kunna granska fodret innan hästen får det. Fodrar du grovfoder med plast på i hagen till exempel är det lätt hänt att hästarna hinner äta en stor del innan du märker att det till exempel är mögelskadat.

Om du tittar noga på grovfodret varje dag så lär du dig snabbt att upptäcka avvikande lukt, annorlunda färg eller annat onormalt utseende på fodret, och kan undvika att det ger hälsoproblem hos hästen.

Ensilage skall lukta friskt och gott.
Det luktar mer eller mindre syrligt beroende på ts-halten. Låga ts-halter innebär att ensilaget luktar mer surt eftersom det har bildats mer mjölksyra. Hösilage är inte ensilerat i samma utsträckning och luktar därför inte lika syrligt. Ensilage skall ha en grön till grönbrun färg. Om ensilage eller hösilage luktar som härsket smör eller ammoniak, är slemmigt eller ”ihopbränt” och mörkt skall det inte utfodras. Hö skall också lukta friskt och gärna lite ”kryddigt”, det skall inte lukta unket, jordigt eller mögligt, och det skall ha en bra struktur och inte vara ihopfiltat eller ihopklistrat.

Mögelsvampar i fodret kan också bilda mykotoxiner (mögelgifter) som inverkar negativt på hästar på olika sätt. Vissa mögelsvampar infekterar växande gröda, så kallade fältsvampar, och kan finnas i till exempel spannmål redan vid  tröskningen. Hit hör bland annat arter av Fusarium . Dessa kan bilda ett flertal mykotoxiner, bland annat gruppen trichotecener.

Om grödan efter skörd lagras med för hög vattenhalt kan lagerskadesvampar växa till. Bland dessa märks arter av Penicillum och Aspergillus där särskilt A.fumigatus har satts i samband med bland annat luftvägslidanden. Dessa mögelarter kan växa i såväl stråfoder som i spannmål.