En annan viktig faktor är att hästen har tillgång till rent vatten och att hästens vattenintag övervakas regelbundet. En häst som inte får i sig tillräckligt med vatten kan drabbas av förstoppning eller andra mag- och tarmproblem.

Det finns även foder och tillskott som kan hjälpa till att upprätthålla hästens mag- och tarmhälsa. Pre- och probiotika är exempel på tillskott som kan stödja en hälsosam tarmflora och därmed förbättra matsmältningen. Vissa foder kan också vara särskilt anpassade för att främja en hälsosam mag- och tarmfunktion.

Activ Mineral, är inte bara en mineral produkt utan har positiv inverkar på mage och tarm. Till exempel så behövs Magnesiumet bland annat för att enzymer i både mage och muskler ska kunna fungera. Algmjölet i produkten är viktigt för immunförsvaret som sitter i magen och har i flera studier visat positiva effekter för mag och tarmhäsa. Läs mer om forskningen om algmjöl här. Dessutom är produkten rik på aminosyror som hjälper bland annat magen genom att stödja upptagningsförmågan.

4 viktiga produkter för prestationsförmågan

”Min nya travhäst fick korsförlamning efter resan till oss. Hästen hade inflammationsvärde 4200 i CK/ASAT när han kom hem till mig. Jag började direkt fodrade honom med Inflaboost DHA och MG Control och efter 4 veckor när vi kom tillbaka till veterinären så var hans värden nere på noll. Veterinären sa att jag hade haft tur men jag är övertygad om att resultatet kommer i från Minerals by Nordics produkter”, berättar Erica Bergsten.

Läs mer här

Kraftfoder för travhäst

Forskning om fördelar med att fodra vallfoder före kraftfoder: 

Vallfoder förebygger många sjukdomar anser EU-forskare

"Korrekt utfodring med vallfoder är bästa sättet att förebygga en rad problem och sjukdomar hos häst. Det anser en grupp forskare från flera länder i Europa som samlat och granskat både gammal och ny kunskap inom området hästens kost och hälsa."

Bra utveckling av unghästar i träning utfodrade med bara vallfoder

"Unga hästar som både växer och tränas ställer stora krav på utfodringen. Ofta används mycket kraftfoder, något som är förknippat med flera hälsoproblem. Det är därför intressant att studera hur en foderstat med enbart vallfoder fungerar."

Transport och diet påverkar hästens prestationsförmåga

"Sporthästar transporteras ofta långa sträckor före tävlingar. Lite är känt om vilken effekt detta har på hästarnas ämnesomsättning och prestationsförmåga. En tidigare studie har dock visat att utfodring med vallfoder kan underlätta för hästar att bibehålla sin vätskebalans vid längre ätuppehåll, som till exempel vid transport och tävling."

Fosfor (P) är en viktig mineral för uppbyggnad av skelettet och för energiomsättning i cellerna. Ett överskott kommer att leda till benskörhet och många andra problem, dessutom negativ påverkan på vår miljö. Fosfor saknas inte i bra jordar där det organiska materialet och humusskiktet är i balans. Underhållsbehov grundas på att förlust genom träck och urin uppskattas till ca 1 g/100 kg vikt och dag. Behovet ökas något vid högre arbetsintensitet.

Varför innehåller Activ Mineral så lite fosfor?
I denna artikel ska vi prata om hur vi tänker kring fosfor och kvoten Ca/P. Vi upplever att många hästägare stannar vid tanken på värdet av fosfor samt kvoten i det enskilda fodertillskottet, utan att se till helheten. Vi vill inte bidra till onödig fosforövergödning som har negativ inverkan på klimatet. Att ge hästen för mycket fosfor som den inte behöver resulterar i att hästen bajsar ut det och det sprids på våra åkrar och beten och kan bidra ännu mer till fosforöverskottet som redan finns. I Sverige finns det fler hästar än mjölkkor och hur vi fodrar och håller våra hästar påverkar klimatet. För att minska näringsläckaget är det inom jordbruket tillåtet att maximalt tillföra 22 kg fosfor per hektar, men någon lagreglering gällande fosfor som kommer från hästhagar finns idag inte. Forskning har visat att det i hästhagar kan tillföras i genomsnitt 60 kg fosfor per hektar, vilket är tre gånger så mycket som är tillåtet inom jordbruket. Läckaget från jordbruket beror på flera faktorer och bara en del av dem går att påverka. Vad som odlas och hur man gödslar, men även inriktningen på produktionen, hur man utfodrar djuren, kan påverka dessa faktorer. Genom att minska läckaget av näringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta också belastningen på klimatet. När läckaget av växtnäringsämnen till sjöar och hav minskar innebär det oftast att även utsläppen av växthusgaser minskar. Låt oss nu se på hästens behov av fosfor.

Behovet av Fosfor (P)
Enligt SLU är behovet för vuxen häst - underhåll 2,8 gram per 100 kg kroppsvikt. Häst 500 kg - 14 gram

En vuxen häst (500 kg) i arbete med ett underhållsbehov på 56 MJ och ett arbetstillägg på 22 MJ (40 % av underhåll) behöver minst: 21 gram

En vuxen häst (500 kg) i arbete med ett underhållsbehov på 56 MJ och ett arbetstillägg 75-130% behöver minst: 29 gram

Fosforinnehåll snitt olika källor

Grovfoder - Stor variation i olika delar av Sverige, snitt räknat till 2 gram/kg, ta alltid grovfoder analys 

Vetekli, havre, korn och kraftfoderblandningar - snitt 5-8 gram/kg

Lusern - 3 gram/kg

Tillskott - Se över alla tillskott hästen får, tex vissa magnesiumtillskott innehåller också fosfor. Innehållet i Activ Mineral är 300 mg/kg - Andra märken ofta upp emot 40 gram/kg.

Bete - Hästar som betar får även i sig fosfor från gräset, intaget här är svårare och mäta.

Vad blir intaget och kvoten totalt för hela foderstaten?
Räkna ut din hästs fosfor intag för alla källor och se vilket värde du får. Hur ligger du mot behovet? När det kommer till kvoten är ett lämpligt intervall för Ca/P-kvoten är 1,2-1,8, men om vallfodret är Ca-rikt kan kvoten bli högre. I utfodringsförsök har Ca/P-kvoter upp mot 6 använts utan att man observerat några negativa konsekvenser av detta på hästarna. En förutsättning är dock att P-behovet är uppfyllt.

Är det vanligt med brist på Fosfor?
Pat Coleby foderexpert säger: Det är ovanligt med fosforbrist. Även när nivåerna är extremt låga, tycks djuren inte må dåligt av det, förutsatt att de har tillgång till mineralerna de behöver, som tillskott eller i fodret. Sedan mitten av 1990-talet har jordanalyser visat förråd av fosfor och siffrorna är uppseendeväckande. Några mjölkgårdar vars tillgängliga fosfor ligger på ungefär hälften till tre fjärdedelar av vad det borde vara - 10-15 ppm istället för 20 - har förråd på 500 till 2800 ppm. Den här upplåsta fosforn kommer att bli tillgänglig när värdena på magnesium och kalcium i jorden rättas till.

Känner du dig ändå osäker? För mycket eller för lite?
För att kontrollera vad hästen faktiskt tar upp och omsätter näringen vi ger dem  rekommenderas att med jämna mellanrum göra blodprov för mineralstatus på hästen.

För att kontrollera fosforn kan man även ta ett träckprov, enkelt att göra och är dessutom är en bra indikator, till skillnad mot urinprov där utsöndringen av fosfor bara kan avläsas om överutfodring sker med minst 300 procent. Träckprov är också en effektiv metod för hästar på bete eller som har fri tillgång till foder. Stickprovet tas från fler högar och skickas sen in till ett foderlabb som gör en analys. För att få ett mer exakt resultat från en enskild häst bör träckprovet tas vid flera tillfällen. Om koncentrationen av fosfor i träcken överstiger 8 g/kg torrsubstans hos vuxna hästar är det troligt att överutfodring sker. Prov går att beställa hos Agrilab (Gödselanalys) och Eurofins (följesedel Naturgödsel & Kompost).

Lär dig mer om Fosfor

Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP publicerade studien FOSFORLÄCKAGE FRÅN HÄSTHAGAR, sammanfattning: 
I denna studie undersöktes fosforläckage från hästhagar. Antalet hästar har ökat i Sverige och det finns idag fler hästar än mjölkkor i landet. För att minska näringsläckaget är det inom jordbruket tillåtet att maximalt tillföra 22 kg fosfor per hektar, men någon lagreglering gällande fosfor som kommer från hästhagar finns idag inte. Forskning har visat att det i hästhagar kan tillföras i genomsnitt 60 kg fosfor per hektar, vilket är tre gånger så mycket som är tillåtet inom jordbruket. En litteraturundersökning genomfördes för att finna svar på frågorna huruvida fosforläckaget är större från hästhagar än från jordbruksmark samt om typ av mark och antal hästar per hektar påverkar läckaget. En enkätundersökning riktad till ridskolor i Sverige genomfördes också, för att få svar på vilka av ett antal föreslagna fosforminskande åtgärder som var möjliga för ridskolorna att genomföra. Ridskolorna fick också svara på hur de skulle påverkas av en eventuell lagstiftning som reglerar antalet hästar per hektar. Resultatet av litteraturundersökningen visade på att fosforläckaget är större från hästhagar än från jordbruksmark. Typ av mark har också betydelse för läckaget, där lerjord läcker mer än sandjord. Även mängden hästar per hektar har betydelse, där fler hästar per hektar genererar ett större fosforläckage. Enkätundersökningen visade på att många ridskolor redan har genomfört flera åtgärder, men det framgick också att avsaknaden av ekonomiska resurser var den vanligaste faktorn till varför åtgärder inte kunde genomföras. En kunskapsbrist om hur några av åtgärderna fungerade samt om de var till nytta för ridskolan uppdagades också. Att lagstifta för att begränsa antalet hästar per hektar är inte ett bra alternativ, då flera ridskolor på grund av avsaknad av mark skulle få lägga ner sin verksamhet. För att minska fosforläckaget från hästhagarna är det istället bättre att satsa på att öka ridskolornas kunskap om olika åtgärder samt ge ekonomiskt stöd för att genomföra sådana åtgärder. 

Läs den i sin helhet här:

https://studentportal.gu.se/digitalAssets/1696/1696213_teresa-sandstedt.pdf

Jordbruksverket förklarar övergödning
Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve och fosfor. När jorden rörs om vid odling, till exempel när man plöjer, harvar och sår, frigörs mer av dessa näringsämnen. Gödsling tillför sedan mer kväve och fosfor.

När vatten rör sig genom marken, eller rinner på ytan, följer en del av växtnäringen med. Det mesta tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna. Växtnäringen förs istället vidare till grundvatten, diken och vattendrag och hamnar till slut i sjöar och hav. Det är en bidragande orsak till övergödning och Östersjöns algblomningar.

Läckage av växtnäringsämnen från mark är naturligt, men odling av marken gör att läckaget ökar. När jordbruket mekaniserades, och mineralgödsel började användas, ökade intensiteten i odlingen, och därmed också läckaget av kväve och fosfor.

Läckaget från jordbruket beror på flera faktorer och bara en del av dem går att påverka. Vad som odlas och hur man gödslar, men även inriktningen på produktionen (utfodring) , växter eller djur), kan påverka dessa faktorer.

Åtgärder som minskar läckaget av växtnäringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta också belastningen på klimatet. När läckaget av växtnäringsämnen till sjöar och hav minskar innebär det oftast att även utsläppen av växthusgaser minskar.

Läs mer:
https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/overgodning-och-lackage-av-vaxtnaring

Pat Colebys, foderexpert, erfarenheter av Fosfor
I Australien var artificiellt fosfor, som i superfosfat eller andra fosfatgödselmedel, ursprungligen en ersättning för stallgödsel. I Europa tog man in djuren under vintern och gödseln spreds på åkrarna till nästa skörd. På hösten kalkade man för att upprätthålla balansen i jorden eftersom fosforn från organiskt material inte kunde utnyttjas fullt ut utan kalk. Resultatet har blivit ett överskott av superfosfat eller fosfor som har låst upp en hel rad mineraler, däribland magnesium, svavel, koppar, selen, kobolt, bor, zink och troligtvis mangan och molybden och fosfor i sig själv. Jordanalyser som görs idag visar att det finns ett förråd av otillgänglig fosfor i alla fall jag har sett. Att de här mineralerna och spårämnena har blivit otillgängliga har orsakat stor skada för djurens hälsa. Det värsta är troligtvis bristen på magnesium och koppar. Avsnitten om de här två mineralerna visar vilket pris vi betalar för vår överanvändning av fosfatgödsel utan att tänka på kalkstensmineralerna. Fosfor är nödvändigt för hälsosam tillväxt. Den bör hållas i balans med kalcium och magnesium. Ett överskott av fosfor kommer att leda till benskörhet och många andra problem av den sort som associeras med magnesiumbrister. Fosfor kommer inte att saknas i sunda, välskötta jordar med gott om organiskt material och humus. Jordar där man har tagit ut stora skördar, utan att återbörda något till jorden, kommer till slut att sakna organiskt material och fosfor.

Källor:

SLU Utfodringsrekommendationer för häst

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/huv/publikationer/utfodringsrekommendationer-for-hast_2013_rapport_289.pdf

TRÄCKANALYS - EN BRA MARKÖR FÖR ÖVERUTFODRING MED FOSFOR

https://hastforskning.se/forskningsprojekt/402880f6485f65ff01485f97f20d4ff0/

https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/overgodning-och-lackage-av-vaxtnaring

Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP studie FOSFORLÄCKAGE FRÅN HÄSTHAGAR

https://studentportal.gu.se/digitalAssets/1696/1696213_teresa-sandstedt.pdf

Naturligt lantbruk, Pat Coleby

Rätt näring innifrån & vård kan ge hästen ett välmående som syns ända ut i hårtopparna genom skinande päls. En häst behöver tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler i sin kost för att bidra till en frisk hud och päls. Det är också viktigt att hålla hästen ren och borsta den regelbundet för att ta bort smuts och döda hudceller som kan hindra hårväxten. Hästar kan också behöva extra hjälp för att upprätthålla en skinande päls, såsom att tillföra omega-3-fettsyror eller foder tillsatt med specifika näringsämnen som främjar en frisk hud och glänsande päls. Det är också viktigt att hålla hästen frisk från sjukdomar och parasiter, eftersom dessa kan påverka hästens allmänna hälsa och utseende, inklusive pälsen. Däeför är det viktigt med regelbundna veterinärkontroller och avmaskningar.

Ett vanligt problem många hästägare upplever är problem med hästens hovar. Allt från dåligt tillväxt, svaga hovar, strålröta och hålvägg är exempel på vanliga problem. Hoven är just den punkt som hos hästen tar upp hela belastningen vid kontakten med marken. För att den viktiga stötdämpningen mellan fot och mark skall fungera måste hästen ha en formad och frisk hov. Och det kräver regelbunden och rätt utförd hovvård. Även foderstaten eller vissa sjukdomar kan påverka hoven.

◻︎ Utfodring - Se till att hästen får tillräckligt med näring, särskilt protein, vitaminer och mineraler som är viktiga för hovhälsa. Foder som innehåller hög kvalitet på protein och essentiella aminosyror kan vara till hjälp.

◻︎ Motion - Regelbunden träning, rörelse och motion hjälper till att öka cirkulationen i hovarna och främjar en god hovhälsa.

◻︎ Hovvård - Reguljär bra hovvård, inklusive trimming och balansering av hoven, kan hjälpa till att främja en god hovhälsa och hindra skador. Holslagaren kan även hjälpa hästarna med hovtillägg som sulor och stötdämpande material kan bidra till att minska belastningen på hovarna och hjälpa till att avlasta.

Hövelers müsliblandningar

Hövelers PUR serie är spannmål och melass fria blandningar som finns för olika behov och är baserade på lusern eller hö, ärtprotein, johannesbröd, lupin och andra lättillgängliga växtproteiner. 

Det som är viktigt är att alltid kolla på individnivå och hur mycket din häst rör sig för att avgöra vad du ska ge din häst. 

Inflaboost DHA har ett brett och fantastiskt användningsområde
baserad på många års forskning. En produkt som kan hjälpa många hästar att öka sitt välmående.  En produkt som innehåller 11% DHA, en högpotent antiinflammatorisk omega 3 fettsyra. Inflaboost är helt karensfri jämfört med många andra antiinflammatoriska tillskott. Det produceras från en ren, vegansk alg som microkapslas för att behålla näringen på bästa möjliga sätt.

Många kraftfoder till häst innehåller höga halter omega 6-fettsyror, tex från soja, majs och raps men inte tillräckligt med omega 3-fettsyror och då skapas en obalans. Omega 6 ökar inflammation och omega 3 har antiinflammatoriska egenskaper, därför är det viktigt att fodra en hög potent DHA för att få Omega 3 tillsatt i foderstaten. En fördel med en microkapslad omega 3 som Inflaboost DHA är att den inte tappar näring när burken öppnas som tex en omega i flytande form kan göra.

"Inflaboost DHA Supplement is amazing! Since I started using Inflaboost I have felt several positive improvements by our horses! To mention some of them - they feel more relaxed (and especially the stallions less stressed and more concentrated), their movements feel looser and softer, their general well-being seems better and it really boosts their immune system. 🙏🏻😍 I am so happy that I found this product and I also highly recommend it to everyone who would like to do good for their horses or dogs. 🙌🏼❤️ There are even similar supplements for us humans too!"

- Jennifer Fogh Pedersen är en elit hoppryttare som bor i Tyskland sedan 2012. -

Utfodringstips: 
Fodret har en fräsh, fruktig doft, blandas med övrigt foder. Blanda med fördel i Hövelers spannmålsfria Pur.Mash som är mycket smaklig och de små kornen av Inflaboost DHA blandas bra med fodret. Produkten behöver fodras under minst 3-4 veckor för att kunna ge sin effekt. Börja alltid med en mindre dos och trappa upp.

"Det viktigaste för mig är att mina hästar har bästa förutsättningarna för att kunna prestera. Jag har provat Inflaboost DHA under en tid och märkte snabbt skillnad på mina hästar. Jag har fått en bättre ridkänsla, de är mer kvicka och alerta i nervsystemet och kropp men lugna och stabila i sinnet."

- Camilla Lindh - Elitdressyr ryttare -

Sammanfattning av forskningsstudier på DHA:

- EMS är ett inflammatoriskt tillstånd då hästar ofta lider av fetma, insulinresistens (IR) och i många fall även fång. I en forskningen på EMS hästar som utfodrades med DHA rika microalger visades att efter 46 dagar kunde man se resultat på förbättrad ämnesomsättning och insulin respons samt minskad inflammation.

- Flera studier visar även att ett tillskott av omega-3 fettsyran DHA, utvunnen från alger, kan ge positiva effekter hos avelsston genom förbättrad livmoder hälsa samt att föl vars mammor fått tillskott av omega-3, från 60 dagar innan fölningen, hade högre halter av omega-3 i sig jämfört med andra föl. Efter intag av DHA sågs även en förbättring i spermiers rörlighet hos hingstar, både före och efter kylning eller frysning.

- University of Florida har i sina studier visat på att när dräktiga ston får DHA under dräktighet och laktation fick avkommorna lättare inlärningsförmåga och förbättrat arbetsminne.

- Kansas State University fann att lungblödning (EIPH) hos fullblod i träning minskades efter att de hade fodrats med DHA tillskott i 83 dagar.

- Fördelarna med DHA rapporterades av universitetet i Liège i Belgien de fann en ökad cirkulation i de röda blodkropparna hos hästarna som fick DHA och eikosapentaensyra (EPA) tillsatt i foderstaten i fyra veckor.

- Flera studier visar att ett tillskott av omega-3 till hästar kan förbättra allt från pälskvalitet till skyddet mot allergiska besvär och inflammationer.

Referenser:
Elzinga, S.E., Betancourt, A., Stewart, J.C., Altman, M.H., et. al., 2019. Effects of docosahexaenoic acid-rich microalgae supplementation on metabolic and inflammatory parameters in horses with equine metabolic syndrome. Journal of Equine Veterinary Science, 83, 102811.

Jacobs, R.D. 2015. Dietary supplementation of omega-3 fatty acids influences the equine maternal uterine environment and embryonic development.

Buist, S.E., J.M. Kouba, J.D. Lillich, et al. 2015. Peripartum maternal DHA/EPA supplementation and the effect on mare reproductive parameters and foal bone metabolism. Journal of Equine Veterinary Science 35(5):441.

Adams, L.A., Grady, S.T., Seale, J. & Cavinder, C.A. 2008. Supplementing fatty acids to improve sperm characteristics.

Adkin, A.M., Muniz, A.V., Mortensen, C.J., & Warren, L.K. 2015. Maternal fatty acid supplementation influences memory and learning ability in yearling and 2-year-old horses. Journal of Equine Veterinary Science, 35(5), 419.

Howard H. Erickson, DVM, PhD; Tammi S. Epp, DVM, PhD*; and David C.Poole, PhD,DS. Review of Alternative Therapies for EIPH

Äldre hästar

" Vår häst Tage, 21 år gammal har ätit Inflaboost DHA i över 1 år nu och vi märker att han är oerhört fräsch i sin kropp. Han är pigg och glad att rida och har inte längre problem med sina leder, vilket han har haft innan. Han känns bättre nu än när han var 15 år och det säger ganska mycket om i vilken god hälsa han är i nu. Hoppar med härlig spänst och han känns fortfarande utvecklingsbar, trots sin ändå höga ålder.

Boppen är 24 år gammal, har även han ätit Inflaboost DHA i över 1 år och han känns betydligt mer avslappnad i ridningen sen vi började fodra med det. Han är en ganska spänd och nervig häst annars, men vi upplever att han behåller fokuset bättre nu. Han är mjuk och fin i sin kropp och är fortfarande med på hoppträningar och hoppar med stor glädje. Vi är så glada för att Inflaboost DHA hjälper oss och hålla gamlingarna fräscha."
Anna & Emma Elfstrand - Influencers

Sadeltvång

" Jag ger mitt sto Activ Mineral, MG Control & Inflaboost DHA från Minerals by Nordic. Mineralerna har gett hästarna förbättrad päls, hud & hovar! Magnesiumet hjälper nerv och muskelsystem för de hästarna med mycket blod & nerver. Men avgörande för mitt ofantligt känsliga sto Martha är Inflaboost DHA. Hon blir lätt blir stressad, exalterad och uppspelt med nerverna på utsidan som nu upplevs mer harmonisk. Hennes sadeltvång har helt försvunnit sen hon började få Inflaboost DHA och hon blir inte längre lika lätt andfådd vid hård träning & tävling samt att hon snabbare återhämtar sig efter träning & tävling! Jag är så glad att jag hittat Inflaboost DHA till henne. Det har även hjälpt henne att hålla hullet och bygga muskler på ett sätt som aldrig förut ihop med Activ Mineral, jag är så glad för det!"
Sanna Forsell - Hoppryttare

Fång & EMS

"Nu har jag snart fodrat med Inflaboost i 3 månader och jag är otroligt nöjd med resultatet! När jag började med Inflaboost så stod båda mina ponnyer på boxvila på grund av fång och läget kändes ganska hopplöst. De hade ont och mådde inte bra. Ena ponnyn har även lindriga problem med stelhet i sina framknän som kommer och går och den andra har haft problem med ryggmuskulaturen som har visat sig genom stelhet i bakpartiet (veterinären har inte kunnat ställa någon diagnos). Men efter snart 3 månader med Inflaboost kan jag nu med stor glädje meddela att båda mina fångponnyer inte bara är klara med boxvilan, de går t.o.m. på gräs (!) cirka 8-10 timmar per dygn, de galopperar runt och busar och är piggare än någonsin. Inflaboosten har även hjälpt till att få bort deras fettdepåer, de har tappat sina extrakilon och lymfsystemet har kommit igång ordentligt. Helt otroligt! Det har krävts (och kräver) mycket jobb och tid för att rehabilitera mina fångponnyer men jag är helt övertygad om att vi inte hade kommit dit vi är idag på så kort tid utan Inflaboosten. Det känns som att mina ponnyer har fått livet tillbaka!
Paulina Tufvesson - Positivförstärknings expert

Prestation & Rörlighet

"Effekten av Inflaboost DHA är extremt imponerande! På ett av våra ston märkte jag en tydlig skillnad i flexibilitet och rörlighet - hon kommer igång mycket  snabbare och bättre redan under uppvärmningen, medan en annan av våra ston som hade problem med galliga benen har gått till nästan helt obefintlig. Vi har en valack med EMS där vi också testade produkten, och det är tydligt att hans ämnesomsättning har förbättrats avsevärt och att han ser ut och känns också betydligt bättre i kroppen! Definitivt en produkt jag rekommenderar och kommer fortsätta och använda!"
Helle Pedersen - Dansk Grand prix ryttare

Inlärningsförmåga & Koncentration

" Vår ponny Golden var med om en olycka för ett par år sedan som gjort att han då och då inte känts helt hundra, vi hittade felet och åtgärdade det men sedan vi la till Inflaboost DHA så har han utvecklats något enormt, han är så fräsch och arbetsvillig varje dag! Han musklar på sig bättre samt blivit stabilare än någonsin i ridningen. Golden har inte haft den snabbaste inlärningen på nya saker samt lätt stressat upp sig över uppgiften. På senaste veckorna har hans utveckling och förståelse för de vi ber han om verkligen kommit upp på en helt ny nivå och han är så mycket lugnare. Extra roligt var det då när vi hittade forskningen på kopplingen mellan DHA och hjärnans inlärningsförmåga. Vi har även en lippizianer som i 10 års tid hos oss varit väldigt spooky och tillexempel inte kunnat gå på nedre delen av ridhuset utan att skygga och trycka sig där ifrån, efter ett par månader med inflaboost är problemet som bortblåst utan att vi tränat på något annat sätt med han självförtroende eller trygghet."
Sophie

Varför positiv förstärkning? Hur får man hästen att inte bli naffsig?

Finns de några viktiga tips att tänka på? Vi bad positivförstärknings experten Paulina Tufvesson som driver det stora instagramkontot Playlovelearn.se hjälpa oss och svara på våra frågor om du man på bästa sätt boostar sin hästs träningslust med positiv förstärkning.

Att träna med klicker är inte bara snällt och skonsamt mot hästen, det är också otroligt roligt! Jag har klickertränat i över 10 år nu och tränat allt ifrån hästar och fåglar till får och katter. Till en början använde jag klickerträningen mer som ett komplement till övrig träning men allt eftersom åren har gått har klickerträningen tagit större och större plats hos mig - och idag baserar jag så gott som allt jag gör med mina hästar på positiv förstärkning och klickerträningens principer.

Vad innebär positiv förstärkning?

Positiv förstärkning är ett träningssätt som bygger på att man uppmuntrar bra beteenden genom att belöna dem istället för att bestraffa eller korrigera dåliga beteenden. Det är ett otroligt mjukt träningssätt som bygger självförtroende i hästen och ökar träningsglädjen. När man arbetar med positiv förstärkning är hästen aldrig tvingad att lyda utan han väljer frivilligt att följa våra kommandon därför att det är roligt och givande för honom. Är man van vid att arbeta med tryck och eftergift förstår jag att det kan kännas ovant att släppa på kontrollen, men det fungerar alldeles utmärkt bara man vet vad man håller på med och bygger en bra grund.

Hur jobbar man med en klicker?

När man tränar med en klicker så används den ungefär som en låtsaskamera. När du ser något hos hästen som du tycker om och vill se mer av så tar du ett ”foto” på det beteendet genom att trycka på klickern. Hästen hör klickljudet och förstår att ”just det jag gjorde när jag hörde klicket var rätt beteende”. Precis som med en riktig kamera vill man varken klicka för tidigt eller för sent, för då missar man ögonblicket. Timing är superviktigt! Klickern används alltså som en markör som både berättar för hästen att han gjorde rätt samt att en belöning är på väg. 

I vilka sammanhang kan man använda sig av klickerträning?

Klickerträning kan såklart användas för att träna in roliga trick men det är också ett otroligt effektivt sätt att lösa mer komplicerade problem som rör exempelvis lastning, vardagshantering och även ridning. Man kan bestämma helt och hållet när och hur mycket klickern ska användas i umgänget med hästen, men för mig blir hästarna bara gladare, mer självsäkra och mer motiverade att träna ju mer jag använder den.

Hur börjar man klickerträna?

Om man vill börja klickerträna så rekommenderar jag att man läser på ordentligt först. Precis som med all annan träning så går det givetvis att göra fel och då kan man stå där med en häst som trängs, nafsar och är frustrerad. Jag har själv gjort många misstag genom åren och såklart hör det till att göra fel ibland, men läser man på och förbereder sig först (eller helst - tar hjälp av en tränare) så besparar man både sig själv och hästen mycket frustration.

Hur kan man belöna hästen?

När man tränar med positiv förstärkning och klickerträning så belönar man hästen när den gör rätt. Belöningen är vanligtvis ätlig (hö, gräs, kraftfoder, godis, morötter) därför att det är den belöning som flest hästar uppskattar. Men har du en häst som uppskattar och värdesätter att exempelvis bli kliad kan du givetvis använda det istället. Allt som hästen värdesätter kan användas som en belöning! En av mina tre hästar tycker att beröring och kli är motiverande men de andra två uppskattar det inte lika mycket.

Hur, var och när ska man klickerträna?

När man pratar om belöningar så pratar vi klickertränare ofta om ”hur”, ”var” och ”när”. Hur ges belöningen? Var ges belöningen? När ges belöningen? När man lyckas svara (och göra) rätt på alla tre punkter får man en lugn och tillfreds häst som inte tigger, nafsar eller blir frustrerad runt matbelöningar. Svarar (gör) man fel på en eller fler punkter finns det risk att hästen blir bufflig, nafsar, tigger och blir frustrerad istället för glad när träningen sätter igång. När det händer är det absolut inte godisets eller klickerträningens fel utan det är tränaren som omedvetet har skapat problemet genom hur, var eller när belöningarna har getts till hästen.

Tips på typ av belöning?

Valet av belöning har stor påverkan på hästen och det är viktigt att hitta ett godis som är lagom gott. Är godiset extremt gott kan hästen bli frustrerad och hela tiden vilja ha mer men är godiset inte tillräckligt gott tycker inte hästen att det är värt att arbeta för alls. Det är en fin balansgång!

Jag använder mig personligen av Minerals By Nordics godis till alla mina hästar (och får!) och väljer sort utefter vilken individ jag arbetar med och vad vi ska göra. Min ardennerhäst blir lätt frustrerad kring mat och med honom är det väldigt viktigt att godiset inte är allt för gott, så jag blev väldigt positivt överraskad av hur bra han svarade på smaken 100% Apple. Bitarna är lite större så han får mer tuggtid och han tycker att godiset är gott nog att jobba för utan att göra honom frustrerad. För mina shettisar passar mindre bitar bättre så som i Beetroot Hearts eller Mini Apple Carrot.

För att undvika frustration och problematiska beteenden kring mat ser jag alltid till att försöka ge rätt belöning på rätt sätt, på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Lättare sagt än gjort vissa gånger! Det finns dock inget universellt rätt svar på frågorna som passar alla utan man får anpassa varje träningspass efter hästen man arbetar med.

Bra tips när du ska börja använda matbelöning

Även fast det inte finns några korrekta eller rätta svar som passar alla hästar så finns det ett par tips man kan tänka på:

När man börjar med klickerträning kan det kännas svårt och ovant men tar man sig bara förbi det kommer en helt ny värld att öppna sig! Tveka inte att ta hjälp av en tränare för att se till att du och din häst får en bra start om ni funderar på att börja. Lycka till!


Författare: Paulina Tufvesson
Instagramkonto: Playlovelearn.se

Studier kring positiv förstärkning och klickerträning

En grupp franska forskare testade att träna ponnyer att rygga på kommando genom att använda antingen negativ eller positiv förstärkning. 21 ponnyer delades in i två grupper och tränades sedan dagligen i 1-3 minuter under fem dagar. För de ponnyer som tränades med negativ förstärkning använde tränaren ett spö och viftade med det framför ponnyn samtidigt som hon sa ”backa”, utan att någon gång nudda ponnyn med spöt. Om ponnyn tog ett steg tillbaka upphörde viftandet direkt. De ponnyer som tränades med positiv förstärkning fick lite morotspellets om de tog ett steg bakåt på kommando. Tränaren tog inledningsvis ett steg mot hästen, vilket forskarna beskriver var ett sätt att föreslå vilken riktning ponnyn skulle gå, men var noga med att aldrig röra ponnyn eller sätta tryck genom utrustningen.

Till en början förstod ingen av ponnyerna vad som förväntades av dem första gången tränaren sa ”backa”. Sista dagen däremot lyckades i princip alla, men det fanns skillnader mellan de två grupperna. Ponnyerna som hade tränats med morotspellets svarade snabbare på kommandot. Alla ponnyer som tränades med ridspöt lade någon gång öronen bakåt under träningen, vilket ingen av ponnyerna som fick positiv förstärkning i form av morotspellets gjorde. Ponnyerna som fick morotspellets klev heller aldrig åt sidan istället för bakåt, vilket den andra gruppen gjorde. 

Negativ förstärkning verkade också resultera i en högre huvudposition, yvigare huvudrörelser och högre hjärtfrekvens under träningarna. Från dag tre hade ponnyerna som tränades med negativ förstärkning en högre hjärtfrekvens redan innan tränaren sa något till dem, medan ponnyerna som tränats med positiv förstärkning i högre grad sökte kontakt med tränaren spontant. Fem månader efter att träningen avslutades var det stor skillnad mellan hur de två grupperna av ponnyer närmade sig en för dem okänd person. Tio av elva ponnyer som tränats med positiv förstärkning sökte kontakt med personen, medan bara två ur gruppen som tränats med negativ förstärkning gjorde det.

”Den här studien visar att bara några få korta interaktioner (total tid: 5 till 15 minuter) mellan ett djur och en människa kan påverka djurets uppfattning om människor och långsiktigt influera en framtida relation”, skriver forskarna i sin slutsats."

Referenser:
Andrew N. McLean, Janne Winther Christensen, The application of learning theory in horse training, Applied Animal Behaviour Science, Volume 190, 2017, Pages 18-27, ISSN 0168-1591, https://doi.org/10.1016/j.applanim.2017.02.020. 
Lesley Innes, Sebastian McBride, Negative versus positive reinforcement: An evaluation of training strategies for rehabilitated horses, Applied Animal Behaviour Science, Volume 112, Issues 3–4, 2008, Pages 357-368, ISSN 0168-1591, https://doi.org/10.1016/j.applanim.2007.08.011. 
Sankey, C., Richard-Yris, MA., Henry, S. et al. Reinforcement as a mediator of the perception of humans by horses (Equus caballus). Anim Cogn 13, 753–764 (2010). https://doi.org/10.1007/s10071-010-0326-9 
Valenchon M, Lévy F, Moussu C, Lansade L (2017) Stress affects instrumental learning based on positive or negative reinforcement in interaction with personality in domestic horses. PLoS ONE 12(5): e0170783. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0170783