Djupgående förklaring av kolik hos häst

Kolik - Alla hästägares mardröm

Kolik är en term som framkallar oro hos alla hästägare, känd för intensiv buksmärta som kan variera från lindrigt obehag till ett akut, livshotande tillstånd. Denna sjukdom är inte en specifik diagnos utan snarare ett symtom på olika underliggande problem i hästens mag-tarmkanal. Förståelse för vad kolik är och hur det visar sig hos hästen är avgörande för att snabbt kunna identifiera och hantera sjukdomen, vilket kan vara avgörande för hästens överlevnad och välbefinnande.

Vad är kolik?
Kolik är alltså inte en sjukdom i sig, utan ordet kolik är egentligen bara en övergripande term som används för att beskriva buksmärta hos hästar. Kolik är ett symptom på en rad olika tillstånd som påverkar hästens mag- och tarmkanal i varierande grad. En häst kan exempelvis ha mild kolik som kan gå över helt av sig själv eller allvarlig kolik som kan kräva en akut buköppningsoperation.

Olika former av kolik
Kolik kan klassificeras i flera olika former beroende på dess orsak:

Gaskolik: Orsakas av ackumulering av gas i hästens tarmar, vilket leder till uppblåst mage och smärta.
Förstoppningskolik: Kan bero på för lite rörelse, parasitskador, plötsliga foderbyten, uttorkning eller andra typer av extern stress.
Sandkolik: Orsakas av att hästen får i sig för mycket sand eller jord i samband med sitt foder eller när hästen betar.
Tarmvred: Ett allvarligt tillstånd som uppstår när delar av tarmen vrider sig eller förskjuts, vilket kan leda till avstängd blodförsörjning.

Hästens matsmältningssystem
Hästens matsmältningssystem är anpassat för kontinuerlig bearbetning av stora mängder fiberrik föda. Systemet är komplicerat och utformat för att effektivt utvinna näringsämnen från en diet som huvudsakligen består av gräs och hö. Här är en översikt över de olika delarna i hästens mag-tarmkanal och hur de fungerar:

Munnen
Matsmältningen börjar i munnen där hästen använder sina kraftfulla framtänder för att klippa gräs och hö. Bakom framtänderna finns en tandlös klyfta följt av kindtänderna som är anpassade för att mala ned foderpartiklarna till en finkornig massa. Under tuggningen blandas fodret med saliv, som innehåller enzymer som påbörjar nedbrytningen av stärkelsen i fodret.

Matstrupen
Den tuggade massan förs vidare genom matstrupen till magsäcken. Matstrupen i en häst tillåter endast enkelriktad passage av foder, vilket betyder att hästar inte kan kräkas.

Magsäcken
Hästens magsäck är förhållandevis liten i jämförelse med resten av matsmältningssystemet och rymmer endast omkring 8-15 liter. Magsäcken fylls snabbt, vilket stimulerar en kontinuerlig passage av foder till tarmarna. I magsäcken blandas fodret med magsaft som innehåller saltsyra och pepsin, vilka hjälper till att ytterligare bryta ned fodret.

Tunntarmen
När fodret lämnar magsäcken, passerar det in i tunntarmen, som är huvudplatsen för näringsupptag. Tunntarmen är ungefär 15-21 meter lång och här bryts proteiner, fetter och vissa kolhydrater ned till mindre molekyler som kan absorberas in i blodomloppet.

Blindtarmen och grovtarmen
Från tunntarmen rör sig fodret vidare till blindtarmen, en stor säckliknande struktur som fungerar som en jäsningskammare. Här bryts cellulosan i höet och gräset ner av mikrober. Denna process är vital för hästens förmåga att utvinna energi från fiberrikt material. Efter blindtarmen följer grovtarmen, som består av stor- och ändtarmen, där ytterligare näringsämnen och vatten absorberas.

Ändtarmen
I ändtarmen samlas avfallsmaterialet upp och lagras tillfälligt tills det är dags för hästen att uträtta sina behov.

Hästens matsmältningssystem är mycket effektivt för dess naturliga diet men är samtidigt känsligt för störningar som felaktig utfodring eller stress, vilket kan leda till allvarliga matsmältningsstörningar som kolik. Det är därför viktigt att hästar får en balanserad diet och regelbunden motion för att hålla matsmältningssystemet friskt och fungerande.

Vilken del av systemet påverkas oftast av kolik?
Den vanligaste delen av hästens matsmältningssystem där kolik uppstår är den stora kolon. Stora kolon, en del av grovtarmen, spelar en avgörande roll i att bearbeta fiberrika material och är också platsen där flera typer av kolik ofta initieras. Denna del av tarmen är ansvarig för stora delar av vätskeabsorptionen och fortsatt nedbrytning av fodret genom bakteriell fermentering.

Varför är stora kolon sårbar för Kolik?
Komplex struktur: Stora kolon är en stor och slingrande del av tarmen med flera skarpa böjar, vilket gör den särskilt utsatt för förskjutningar och vridningar. Dessa anatomiska egenskaper kan leda till fysiska blockeringar eller vridningar (torsion), vilka drastiskt kan störa blodflödet till tarmen och orsaka allvarlig smärta.

Fermenteringsprocessen: Eftersom stora kolon är centralt i fermenteringsprocessen, där bakterier bryter ner cellulosa till användbar energi, kan obalans i denna process leda till överproduktion av gaser (gaskolik) eller toxiner som också kan orsaka kolik.

Impaktioner: Stora kolon är också den vanligaste platsen för impaktioner, vilket är tillstånd där en fast massa av ogenomträngligt material (vanligen oförsmält fiber) ansamlas och blockerar tarmen. Impaktioner kan bero på otillräcklig vattenintag, dålig kvalitet på foder, eller otillräcklig motion.

Orsaker till kolik
Det finns flera faktorer som kan öka risken för kolik hos hästar, inklusive:

Plötsliga foderbyten: Hästar har känsliga matsmältningssystem och plötsliga foderbyten kan störa den mikrobiella balansen i tarmen, vilket kan leda till gasbildning, förstoppning eller diarré.

Otillräcklig mängd fibrer: Det är viktigt att hästens foderstat har ett högt fiberinnehåll för att minska risken för förstoppningskolik. Fibrer är avgörande för att hålla igång hästens tarmar och bidrar till en sund matsmältningsprocess. För att säkerställa att hästen får i sig tillräckligt med fibrer bör man undvika stora mängder kraftfoder och istället välja exempelvis höpellets som har ett högt fiberinnehåll.

För mycket kraftfoder: Stora mängder kraftfoder kan fermenteras snabbt i tarmen, vilket skapar ett överflöd av gas och syra. Detta kan leda till en ökad risk för gaskolik.

Uttorkning: Uttorkning och minskat vattenintag är vanliga orsaker till kolik. Vatten är absolut nödvändigt för att hålla igång tarmarna och bibehålla mjukhet i avföringen och uttorkade hästar har högre risk att utveckla förstoppningskolik. Ektrolyter kan hjälpa till att återställa och bibehålla vätskebalansen i kroppen genom att underlätta vätskeupptagningen och upprätthålla normala elektrolytnivåer.

Begränsad rörlighet: Hästar är gjorda för att röra på sig och deras tarmhälsa är direkt kopplad till deras fysiska aktivitetsnivå. För lite rörelse (exempelvis vid boxvila eller en livsstil med många timmar på box) kan leda till minskad tarmaktivitet och öka risken för kolik.

Stress: Stress från transport, förändringar i miljön, tävlingar eller social oro inom flocken kan påverka hästens matsmältning negativt och framkalla koliksymptom.

Vid misstanke om kolik är det viktigt att alltid kontakta veterinär omgående!